


"Don´t fight the system. Change the rules and the system will change itself."
Ackoff
Didaktikcentrums ledarutbildning har sin utgångspunkt i den moderna systemteorin. För att kunna hantera förändringar behöver ledarna professionella färdigheter i form av olika redskap. Vi arbetar därför med ett urval av systemteoretiska lagar och principer som är till ovärderlig nytta i det vardagliga praktiska ledarskapet. De bärande utgångspunkterna i utbildningen är:
– Ett långsiktig perspektiv
– Skapa trygghet i organisationen
– Fördjupad insikt kring skolan som ett system
– Visa på instruktiva/goda exempel på ledarskap
– Knyta till en angelägen vardag – framför allt personalfrågor
– Ledarskapets professionella färdigheter – redskap för att hantera förändring
Huvudsyftet med insatserna är att utveckla en modell för en långsiktig och hållbar systematisk styrning och skolutveckling, såväl när det gäller styrning av processer som av former och innehåll.
Målet är att ledarna efter genomgången utbildning ska ha erhållit goda redskap för att på ett proaktivt sätt hantera olika system i organisationen, kommunikation mellan individer och mellan system samt ha god framförhållning och en systematisk struktur när det gäller hållbar skolutveckling.
Deltagarna i utbildningen förväntas omsätta sitt eget lärande under utbildningen i sitt dagliga ledararbete och därefter återföra erfarenheter till övriga deltagare i utbildningen. Lärandet kopplas till aktuella situationer (till exempel införandet av ”en till en”) och ger därmed möjlighet att erhålla direkt feedback. Utbildningen omfattar 4–8 dagar men kan också skräddarsys med utgångspunkt i den enskilda kommunens behov. Deltagarna kommer att möta forskare, praktiker och skolutvecklare i en mix av föreläsningar, workshops och seminarier. Innehållet kommer genom olika typer av hemarbete att på ett konkret sätt kopplas till ledarnas egen praktik.
Systemteorin arbetar med ett fåtal grundläggande begrepp som konstans och variation, öppenhet och slutenhet, nivåer och gränser, energi och information, närhet och distans.
Ledaren eller läraren som har en systemisk utgångspunkt för sitt arbete tar inte parti för någon enskild del utan har hela systemets väl framför ögonen .
Ett sådant förhållningssätt gagnar alla som ingår i systemet – ett sant demokratiskt förhållningssätt, eller hur!
Ett grundläggande dilemma för alla skolor är hur man på ett klokt sätt skall balansera konstans och variation, stabilitet och förändring, ordning och oordning, tradition och förnyelse. Utifrån ett systemteoretiskt tänkande är konstanterna lika viktiga som variationen för en bra och sund utveckling.
Systemteorin pekar också på riskerna med att ett system sluter sig mot omvärlden. Bristen på information från kringliggande system leder lätt till rundgång eller till att falska föreställningar om omvärlden grundläggs.
Systemteorin hjälper oss också att hålla isär nivåerna i ett system. Medarbetare på varje nivå i systemet har sina speciella roller och uppgifter som måste respekteras för att systemet som helhet skall fungera väl. Kopplingen mellan systemets delar – nivåer och gränssnitt.
Systemteorin som går emot den rationalistiska tanken om krafter som verkar på ting, hjälper oss också att släppa idén att ledaren eller läraren är den enda kraften av betydelse för att en förändring skall komma till stånd. I varje system finns stora resurser som väntar på att tas i bruk under förutsättning att de som är vana att bestämma visar respekt och tålamod. Skapa förutsättningar – noder för informationsbyte, då växer kompetens snabbt – ja till och med språngvis.
Systemteorin ger också en god grund för att på ett bra sätt hantera närhet och distans, inte minst viktigt för alla som har utbildning och lärande som profession.
Man måste engagera sig, det går inte att utöva en verksamhet med omdöme om man håller allt ifrån sig. Men man måste också emellanåt kunna distansera sig och hålla sig själv tillbaka i en tilltro till systemets egen kraft att växa.
Senast uppdaterad: den 6 november 2009, 16:40



